Klockan 8 torsdag morgon i provtagningen på Holmsunds vårdcentral. Även om det kändes som om de alla stack nålar i mig så
var det bara en av dem som verkligen gjorde det. Det kommer mer bilder på dem alla snart...

Det är ju svårt att ta sig hem till Obbola från Holmsund som jag nån gång skrivit om tidigare. Efter två timmars väntan i snålblåsten
tog jag bussen till stan istället. Jag menar, Holmsund, trots Himmelska Fridens Torg – eller på grund av – är inte roligt. Och även
om personalen på vårdcentralen är guld så kan man ju inte stanna där i all evighet. Nä, nu är det dags för körkort!!!!

Hursomhelst. Min ofrivilliga shoppingtur resulterade i ett inspirerande besök på Sandbergs pappershandel i Umeå och när jag kom
hem började jag måla om vardagsrummet. För vilken gång i ordningen? Vet ej. Men maken var borta på nån konferens och kunde
inte protestera förrän drabbad av halvbordat faktum.

Nu har han kommit hem och slocknat i soffan som jag om ett ögonblick tänker flytta med man och allt till andra väggen. Han kommer
inte att märka ett dyft och protesterar, det, gör han bara i förväg, när det väl är gjort märker han inte särskilt mycket, för det är ju
rätt stor skillnad på mörk avocadogrön och ljus, ljus grå, men han såg inget förrän han fick syn på mig i mina gamla orange äkta
Televerksbrallor fläckade av alla ommålningar! Det är synd om maken...

See you!